Linnea vad vill du höra

Jag glömmer det varje gång

Jag har något i mitt öra

Som kanske kan bli en sång

Det darrar i gitarren

Den ber om ett vackert grepp

Nu öppnar jag etuiet Linnea

Och kysser din underläpp



Sitt stilla och tyst Linnea

Här kommer en vacker vers

En frånvarande skalmeja

Jagar mig kors och tvärs

Ett krumhorn och två timbaler

Försvinner långt härifrån

Gitarren skälver i famnen

På min moders ende son



En eskimå öppnar ett fönster

Då blir hela rummet svalt

Ut strömmar förföriska dunster

Det rimmet var genialt

Du vet jag kan hålla värmen

Det vet du nog att jag vet

Jag är lika varm som Saturnus minst

Och stark som en järnmagnet



Nu är snart den visan färdig

Det märker du redan själv

Fram flyter min penna värdig

Som timret i någon älv

Sitt stilla och tyst och vänta

Bli kvar i din tavelram

För när jag skrivit färdigt Linnea

Är pennan så gott som lam



Nu blir alla stjärnor matta

Och stelnar till som staniol

I öknarna torra och platta

Framspringer det vattenhål

Och mörkret viker om natten

Och än är det inte dag

Linnéa här är din visa

Linnéa, och här är jag