Bistra vindar ligger stilla men kölden biter hård
Över fjällen trummor piskar den dömda resan börjar så
Genom sex mils karga landskap där ingen mäktat med
För här går frusna spillror av en förr så stolt arme

Sjutton år fast vilja stark
I krig som far på okänd mark
Samma saga annat slut
Hem från krig en sista gång
Aldrig hördes klagosång
Han hittade hem men inte far
Johan Brisk med Svensk standar

Vinden tilltar där i leden slår som spik mot kappor blå
Dagen skymmer natten nalkas aldrig stilla fortsätt gå
Där i ledet gick en yngling blott sjutton år han var
Med en vilja utav stål höll han högt ett Svenskt standar

Ifrån kungen till standaret kommer kraft att knalla på
Fast de andra redan visste att kungens resa gått i stå
Han ville inte veta där bland drivor utav snö
Att kungen Karl XII nu för evigt fallit död