Din blick är tom och dyster, kära bror
Du är förändrad, tyst och stum
Säg, vad har hänt med dig se'n du blev stor
Din stackars kropp är böjd och krum
Säg, vad har grumlat glädjen i ditt bröst
Jag minns så väl när du var ung
Jag hör den trötta tonen i din röst
Din börda måste vara tung

Ge oss, ge oss, ge oss en chans
Ge oss, ge oss, ge oss en chans

Men, vem ska åter göra världen hel
Ja, vem ska sona dina brott
Du kanske ville rätt men gjorde fel
och det har gått som det har gått
Vi andas bittert hat och osund luft
Vi dör av svält och utan kraft
Det hade hjälpt med lite sunt förnuft
Nu kämpar vi en fruktlös kamp

Ge oss, ge oss, ge oss en chans...