Saskia har ett namn med klang.
Hon jobbar på ett pilsnerpang.
Häller upp öl åt grabbarna.
Grabbarna tycker hon är bra.
Grabbarna tycker hon är bra.

Sen är det inget mer med det.
Saskia hon är vindögd, se.
Fast hennes blick är ren och klar
väcker den löje hos envar.
Väcker den löje hos envar.

Hon är tyst och obemärkt,
hennes uniform är stärkt.
Men hon är vacker och när hon log
så att man efter andan drog.
Så att man efter andan drog.

Jag lär min blick gå upptäcksfärd,
och det var faktiskt mödan värd.
Ju mer den såg, ju mer den fann,
hon var ju rent otroligt grann.
Hon var ju rent otroligt grann.

Sen jag mig med en pilsner stärkt
sade jag: -Fröken, har ni märkt?
Har det ännu ej slagit er
att jag har iakttagit er?
Att jag har iakttagit er?

Hon sa: -Min herre, det är sant.
Orsaken är mig obekant.
Då tog jag mod till mig och sa:
- När blir ni ledig, Saskia?
När blir ni ledig, Saskia?

Vi såg en film om romantik,
sen drack vi kaffe på ett fik.
Jag följde henne till hennes hus,
i våra hjärtan brann ett ljus.
I våra hjärtan brann ett ljus.

Saskia hade sovalkov
och hon var vacker när hon sov.
Och vi var vakna, mer än nog
då hennes väckarklocka slog.
Då hennes väckarklocka slog.

Saskia är ett namn med klang.
Hon jobbar på ett pilsnerpang.
Hon ser i kors vart än hon ser,
men hon är vacker när hon ler.
Men hon är vacker när hon ler.